I den rika del av världen som jag lever i kan man inte bara äta utan också använda mat som det vore modekläder, bling-bling, ja en slags matchande accessoarer. Dieter glänser och gnistrar som ädelstenar i ett Nobelfestdiadem och recenseras lika självklart. Ömsom utsökt, ömsom opassande och slösaktigt. Men när mat blir identitet är den inte förhandlingsbar. Fakta får inte ifrågasätta identiteter eller identi-dieter. Så hur ska jag äta när samtidens medmänniskor avkräver mig ett ät-ansvar för miljökonsekvenser och natursammanbrott. Här kommer några faktorer att förhålla sig till.
* Äta ekologiskt vs. konventionellt odlat?
Beroende på den diet man väljer så får det konsekvenser för odlingen och djuruppfödningen. Ingen odling kan som bekant ske utan gödningsämnen. Ekoodlat tar tillvara djurens gödsel och det minskar miljöpåverkan. Det är ju bra. Men eftersom ekoskördar är mindre än de konventionella blir det ett högre tillverkningspris per kalori, så att vi måste jobba längre för samma mängd mat vi köper. Och ökat arbete skapar om något utsläpp av koldioxid, metan osv. Det är ju inte bra. Men med högre matpriser får vi mindre pengar till att köpa sådant som annars är dåligt för klimatet som nya kläder, bilar, flygresor och elektronikvaror. Och det är ju bra.
* Döda och äta djur vs. inte ha djur i fångenskap alls?
Om man vill äta ekologiskt behövs levande djur som skapar naturgödsel. Så småningom behöver de djuren dö på något sätt. Ekologiska ätare gillar därför djuruppfödning som kor och höns för de ger förutom gödsel också animaliska proteiner som ost och ägg så att man kan vara både kött- och växtätare samtidigt, som lakto-ovo-vegetarian. Men för djurskyddarna är det mer besvärligt. De vill inte ha djur i fångenskap. Då behövs alternativ. Som tur är finns det och det heter konstgödning. Nackdelen är att den kan bidra till otrevliga utsläpp eftersom sådan tillverkas av olja. Konstgödning är dessutom onaturligt så naturvännen väljer eko, medan djurskyddaren får hålla tillgodo med konstgödning. Ja, man kan aldrig få allt här i världen.
* Gilla biomångfald vs. gilla utarmning av djur, växer och svampar?
Forskningen visar att det som ger bäst biomångfald är betande djur som kor, får och getter. Nackdelen är de rackarna inte lever i evighet utan dör då och då. Ska man äta dem eller bara kompostera dem till gödning? Och gillar man inte hålla djur i fångenskap, men ändå vill lite biomångfald, kan ett alternativ till gräsbetningen vara traktorer som klipper gräset. Det finns forskare som föreslår det radikala förslaget som alternativ till betande djur. Å andra sidan går traktorerna på dieselolja men kanske kan man ha elektriska traktorer? Forskare har också djärvt föreslagit att man kan ha särskildt anställda personer som liksom ”betar av” gräset där traktorerna inte kommer åt. Det kommer gå åt många människor för det arbetet, så arbetslösheten försvinner i ett nafs. Det är ju bra.
En nackdel för de dieter som säger nej till att hålla djur i fångenskap också omfattar ett nej till hålla bin i bikupor och ett nej till den animaliska honungen. Färre bin ger sämre biomångfald. Det är inte bra. Men det är förstås bra att inga djur behöver hållas i fångenskap, även om också den mänskliga livsmiljön blir sämre. Men kanske kan människorna i städerna leva på att odla grönsaker på hustaken? För det är ju inte alla växter som behöver pollineras. Ja även här gäller att man aldrig får vara riktig glad.
* Ha en naturenlig evolutionär livsstil vs. överleva med hjälp av syntetiska kosttillskott?
Människokroppens funktioner ställer till hinder för den som vill leva enbart på vegetabiliska livsmedel. Under årmiljonernas gång har evolutionen sett till att vi alla selekterats fram via våra livskraftiga förfäder som klarade svälter och kriser. De lyckades överleva på extremt varierad kost med en besynnerlig mix av grönsaker, spannmål, fisk, frukt, vilt, rötter och blad. Idag kan man göra ett enkelt DNA-test som berättar varifrån man härstammar och det är en provkarta av synnerligen livskraftiga gener bakom oss alla! Och alla var de extrema allätare.
Att du som läser denna text ens finns till beror på, förutom att du är den mest framgångsrika individen i din familjs årsmiljonlånga livskedja, att dina förfäder också hittade rätt slags vitaminer och näringsämnen ur sin naturliga kost. De åt verkligen allt och valde inte bort vissa djur och vegetabilier. Men det kan vi tack och lov göra idag. Att dina förfäder dessutom uppvisade en stor matlagningsskicklighet, en slags urtidens TV-kockar, kan man ägna en välvillig tanke åt när vi ser hur storartade saker våra komplexa hjärnor kan tänka ut. Hjärnan har nämligen lättare att tillgodogöra sig energi och näring ur tillagad mat än ur råa och otillagade livsmedel. Det gäller även för oss idag. Hade dina förfäder fortsatt att äta frukt och grönt, som våra släktingar aporna alltjämt gör, hade din hjärna fortsatt att vara av samma storlek som apornas. Så ingen Shakespeare, inga månlandningar, ingen klimatvetenskap och ingen World of Warcraft eller TV4:s Idol utan varm tillagad mat.
Men vad händer med vår egen kropp om vi inte äter de vitaminer och näringsämnen som evolutionen bestämt att den utvecklas bäst av?
Utan den animaliskt burna vitaminen B12 dör kroppen efter ett tag när depåerna är slut. Nu går det förstås inte supersnabbt men efter si så där 4-5 år märker man tydligt av bortdomnande ben, demens och minnesförlust. Och utan en del animaliska aminosyror slutar också kroppens celldelning att fortgå. Efter ett tag går vår viktigaste skyddsväst mot bakterier och farlig omvärld, vår hud, mycket lätt sönder. Och för kvinnor som följer raw-food-dieten fungerar den samtidigt som ett preventivmedel då menstruation och fortplantningsförmåga upphör till följd av dietens vitaminfattiga innehåll. För män kan också en långvarig B12-brist fungera som ett preventivmedel då kroppen prioriterar överlevnad framför livskraftiga spermier. Ja man kan spara in på kondom- och p-pillerkostnaderna bara genom att välja sin diet med omsorg.
Idag behöver vi människor tack och lov inte bry oss om naturligt sammansatt kost. Vetenskapens laboratorier och industrier förser oss med syntetiska vitaminer så att vi kan känslomässigt bestämma oss för att leva på enbart råa grönsaker, bönor och ärter, eller kanske på åretruntimporterad avokado och bladgrönsaker. Vi skulle till och med kunna leva på en diet bestående av enbart av vingummin och kexchoklad! Alla bristsjukdomar som uppstår av den dieten kan lätt som en plätt korrigeras med syntetiska vitaminer i kapslar eller vitaminberikade livsmedel som industrin numera förser oss med. Det är verkligen en välsignelse att leva i våra tider!
* Så vad är det då för matbudskap som vi ska bli bärare av i 2020-talet? Vad är uppgiften till dig från dina tidigare släktingar, och de som en dag ska ärva DNA av dig?
Det fria valet vi fötts med lämnar tyvärr inget generellt svar. Evolutionen bryr sig bara om att försöka vaska fram den mest lämpade individen som reproducerar sig bäst givet de omständigheter som råder på Jorden; ”survival of the fittest” som Darwin skrev. En utbredd tanke i samtidens sociala mediedebatt är att vegetariskt är bra för hälsan, för klimatet ja ibland påstås det till och med vara bra för planeten. Det sista är nog inte sant för Jorden bryr sig inte om vad vi äter. Den snurrar genom den iskalla rymden likt Aniara på väg mot sin brinnande undergång. Klimatet bryr sig lika lite som Jorden om hur det går i slutändan. Det vi kan påverka är därför bara vår egen livsmiljö och vår egen kropps levnad.
Var och en får därför analysera sin egen livstillvaro, leva vidare med sina årmiljongamla DNA-koder, och förstås den levnadsmening man kommit fram till att man vill följa. Var och en får därtill bestämma vad man vill efterlämna till kommande släkten när man själv ligger i mullen.
En vägledning kan dock vara att vi faktiskt inte kan äta oss vare sig till mening eller lycka. Den kommer istället av att leva i gemenskap. Så innan man bestämmer sig för sin diet så är det alltid bäst att äta med några goda vänner som man litar på, och så samtala över frågan: Var kommer jag från, hur vill jag som människa leva, och vad vill jag efterlämna till den mänsklighet som jag kommer ifrån?
Gott nytt 2020-tal!
